Döden

© G. Bach

Likt de strikta mönstren av en fiskares garn
Lät han tankarna vandra till den gamla tiden
Till det gamla landet och de människor han lämnat

Minnena var ömsom flyktiga ömsom inristade i sten
Tårarna föll genom åren som spelades upp
Genom tiden som obönhörligt fört honom bort

Flickan han älskat
Som dött för kulor menade för honom
Hennes blod fanns på hans händer och i hans hjärta

Modern han älskat
Som sett sin man och sina söner försvinna ur hennes liv
Han kunde höra henne skrika hans namn om nätterna

Landet han älskat
Som han ville gett sitt liv för men överlevde
Han tvingades i exil

Som inristat i sten såg han sitt liv passera
Bilder och ord flimrade förbi
Han drog smärtfyllt efter nya andetag

Små glittrande stjärnor blixtrade bakom ögonlocken
Så hörde han deras röster
De bar fram till honom över det vidaste av hav

Han var välkommen och förlåten
Han drog det sista andetaget med lätthet
Han var hemma


Guns Hus  |  Skrivarlyan  |  Email  |  Personligt Sverige MS Support  | Nytt!  |