Insändare avsedd för nr

Insändare, ursprungligen avsedd för nr. 6/ 04, därefter för nr. 1/05.

Associationer, frågeställningar och förslag när det gäller våra hundars mentalitet.

I nr. 4/ 04 (s.19) efterlyser Helena Borgenstrand skärpta krav för avel när det gäller våra hundars mentalitet. Bosse Edoff svarar bl.a. att schäferklubben under många år har arbetat för olika former av ökade registrerings - och valphänvisningskrav, men att dessa alltid har avvisats av SKK.

Detta svar får mig att associera till att det för några år sedan även var en f.d. styrelse ledamot som använde en tik i avel som var ”korad” med om inte minus 100, så i alla fall med minus 98 p.. Inte för att jag vet om SKK känner till detta, men om jag varit en av de inom SKK som skall ta ställning till schäfer- klubbens krav om skärpta regler, så skulle jag antagligen uppfatta detta som att man s.a.s. ”talar med kluven tunga”, om man å ena sidan efterlyser strängare krav och samtidigt, å andra sidan, själv använder hundar av det här slaget i avel?

Bosse E:s svar fick mig också att associera till vad Åke Imland, klubbens avelskommitté, skrev i nr. 3/ 04, i samband med en redogörelse för vad en avelskorning innebär. Å. I. avslutade då nämligen sin artikel så här: ”Är det månne dags att med SKK ta upp frågan om att enbart registrera schäfer där föräldradjuren är utbildade och avels korade eller svensk korade? Naturligtvis gäller detta med ett antal års framförhållning. – En djärv tanke men någon gång skall den väckas.”

Allt sedan jag läste detta har jag då & då ”fundrat” över hur denna ”djärva tanke” egentligen skall uppfattas om man ställer den i relation just till vissa delar av den avel som både nuvarande & tidigare uppfödare inom avelskommittén och klubbens styrelse bedriver? Är det som Å. I. skriver i nr.3 i så fall ett tecken på att man har tänkt om under den allra senaste tiden inom avelskommittén, eller är det ytterligare ett tecken (utöver exemplet i första stycket), på att man ”talar med kluven tunga”? Orsaken till min undran skall förhoppningsvis snart framgå..

I sitt svar till Helena B. redogjorde Bosse E. även för de krav för registrering och hänvisning som klubben framfört till SKK vad gäller tillgänglighet / kontakt & skott i MH-beskrivningarna. När det för några år sedan diskuterades vid ett uppfödarseminarium vilka krav klubben skulle ställa, föreslog jag att krav skulle ställas även när det gäller andra delar & moment inom MH. Som jag uppfattade det höll de flesta med om detta i sak, men ansåg det samtidigt taktiskt felaktigt att initialt föreslå SKK att anta högre ställda krav. (Vilket jag för övr. nu och vid närmare eftertanke kan hålla med om.)

Men trots att – och även om klubbens framförda krav till SKK än så länge inte är högre ställda än de som anges i nr.4, bör man väl ändå, och då kanske speciellt som styrelse - och avelskommittéledamot, avstå från att använda hundar i avel som på ett eller annat sätt markant avviker från schäferklubbens egna målsättningar och ideal? Exempelvis från de ideal och målsättningar som uttrycks i MH:s rasprofil/ rasideal, och även i det aktuella förslaget till klubbens avelsplan?

Visst rimmar det väl till exempel ganska illa med klubbens officiella ståndpunkt och med Å. I:s ”djärva tanke” ovan att använda en tik i avel som även om hon (till skillnad från de inledningsvis omnämnda hundarna), hamnat på plussidan i korningen, ändå inte, trots två försök, lyckats uppnå 100 p. och bli godkänd? Detta var nämligen vad en av de nuvarande styrelse - och avelskommitté ledamöterna gjorde för ett par år sedan, innan han blev medlem av CS.. Och därav alltså min fråga ovan, om det som Å. I. skrev i nr.3 skall tolkas som att man nu, under de senaste åren, måhända har tänkt om..?

För att kunna knyta samman vad jag skrivit ovan med vår unika svenska mentalbeskrivning, och samtidigt ha möjlighet att konkretisera inom vilka av MH:s moment som det, enligt min uppfattning och så snart som möjligt, bör ställas utökade krav på en schäfer som skall användas i avel, väljer jag som exempel att återge valda delar av den MH–beskrivning som den mest kända av sönerna till tiken i stycket ovan har fått.

Att jag väljer just hans MH beror på att han under de senaste åren varit en av de mest flitigt använda avelshanarna i Sverige, med drygt 20 kullar bakom sig från det att han outbildad/ ej bruksmeriterad och okorad började användas i avel under hösten 2002 och fram till idag. (Jfr. åter med vad Å. I föreslog i nr.3., samt med de krav som schäferklubben ställde för sin egen valphänvisning innan SKK: lade över det totala ansvaret för hänvisningen på rasklubbarna. Kraven var då ungefär desamma som de som Bo E. redogör för i slutet av sitt svar till Helan B.)

Hanen i fråga utgör dessutom ett mycket bra exempel, i just det här sammanhanget, eftersom han alltså är uppfödd - och även använd i avel av andra ledamöter inom klubbens nuvarande styrelse och avelskommitté. Han föddes i juli 2001 och gjorde sin MH i sept. 2002. Som jämförelse har jag även tagit med rasens medelvärden och klubbens rasideal.

1b Kontakt - Samarbete	2	Följer med motvilligt	Medel 3,4 / Ideal 3-4
2b & 9b Lek - Gripande	3	Griper tveksamt el. med framtänderna	Medel 3,6 / Ideal 4-5
5c Avståndslek - Nyfikenhet	3	Går fram när fig. ger sig till känna	Medel 3,4 / Ideal 5
6c Överraskning - Nyfikenhet	2	Går fram när fö. sitter på huk, talar till overallen & lockar på hunden	Medel 3,2 / Ideal 5
6d Överraskning - Kv.st. rädsla	3	Båge el. tempoväxling vid 1:a pass. minskat utslag vid 2:a pass.	Medel 1,9 / Ideal 1
7b Ljud - Nyfikenhet	3	Går fram till skramlet när föraren står bredvid	Medel 4,0 / Ideal 5
7c Ljud - Kvarstående rädsla	3	Se mom. 6d	Medel 1,5 / Ideal 1
8c Spöken - Rädsla	5	Backar längre än kopplets längd el. lämnar platsen, alt. flyr..	Medel 2,7 / Ideal 1
8d Spöken - Nyfikenhet	1	Går fram när föraren tagit av fig:s förklädnad. Alt. går inte fram..	Medel 3,2 / Ideal 5

Om vi nu, efter att ha begrundat ovanstående MH, tänker oss att man som uppfödare i allmänhet, och förslagsvis som ledamot av klubbens styrelse & ”avelsråd” i synnerhet, vill bidra till en förbättring av rasens mentalitet, finns det ju faktiskt en ganska enkel måttstock & riktlinje som man kan välja att hålla sig till, eller hur? Nämligen att inte använda hundar i avel som i sina MH har beskrivits med (markant) sämre värden än ras medelvärdena.. Och speciellt då inte i nyfikenhetsmomenten i utdraget ovan, eftersom det är just inom dessa områden som diskrepansen är som störst mellan ideal & verklighet. Eller med andra ord; Det är just med vad som också brukar kallas modet & dådkraften som rasen har störst problem för närvarande!

Min främsta uppmaning till de uppfödare som läser detta är därför: Använd inte hundar i avel som har beskrivits med lägre värde än en 4:a i nyfikenhetsmomenten! (Mom. 6c, 7b & 8d)!

Slutligen även ett ytterligare förslag på minimikrav när det gäller MH som helhet, som man enligt min åsikt faktiskt redan idag bör kunna ställa på en schäfer som skall användas i avel. Konstigt nog kanske även ett förslag som detta innebär ”en djärv tanke” för en del, men ”någon gång skall den ju i så fall väckas”, som Åke Imland skrev i nr. 3/ 04..