Moment

 

Ras-ideal  

 

Ras-
medel

 
 
A - kullen   6 av 6 möjliga

Skeidar's Warro
Far till A-kullen + Avk. värden   
 (20 st.)

 
B -
kullen  6 av 7 möjliga
Nemo v. Reststr.
Far till B-kullen + Avk. värden
(50 st.)  
C - kullen
7 av 8 möjliga

Yak v. Frankengold
(Far till C- kull.) Avk. värden  
 (23 st.)

 
D -
kullen
5 av 8 möjliga
 
E-
kullen
 2 av 4 möjliga

Gitte av Thorarinn

Mor till A-E kullen
Medel för A-D kullen 
24 av 29 möjliga     

G:s
Ramir

1a. Kontakt - Hälsning

3-4

3,8

3,2

3,6

3,6

4 - 3,7

 3,0

 3,5

 3,5 

4/3

4
 3,3

4

b.  Kontakt - Samarbete

3-4

3,4

3,0

3,2

3,0

3 - 3,2

 3,0

 2,9

3,5

3/3

4
 3,0

2

c.  Kontakt - Hantering

3-4

3,4

2,7

3,3

3,2

4 - 3,4

 2,9

 3,2 3,2 3/3

3
 3,0

2
                           

2a.  Lek 1 
Leklust

4

3,9

3,3

 3,4

3,3

4 - 3,8

 4,0

 4,0 4,0 3*/4

4
 3,7

4

b. Gripande

5 (4)

3,6

3,2

 3,2

2,7

4 - 3,5

 3,7

 3,7 3,8 3/3*

4
 3,4

4*

c. Gripande & Dragkamp

5 (4)

3,7

3,0

3,2

3,0

4 - 3,8

 3,9

 3,7 3,8 3/3*

4
 3,4

4*
                           

3a. Förföljande

- "Jakt"

4 (3)

2,8

1,6

1,8

2,3

4 - 2,7

 2,6

 2,9 2,4/ 3,0 4/4 4/4

3/3*
 2,0

2/2*

b.  Gripande

5 (4)

2,4

1,2

1,4

1,7

5 - 2,3

 2,1

 2,7 2,2/ 3,0 2/3 2/5

2/3*
 1,6

1/1
                           

4.  Aktivitet

2-4

3,2

3,3

3,6

2,5

3 - 2,9

 3,7

 3,3 2,8 3/5

4*
 3,1

3
   

5a. Avst. Lek - Intresse

5 (4)

3,0

2,8

 2,5

3,0

4 - 3,1

 3,4

 3,1 2,7 2?/3

5

 3,0

2

b.  Avst. Lek – Hot/ agg. *

2 (1)

1,4

1,6

1,1

2,8

1 - 2,1

 2,3 

 1,5 1,6 5/2

3
 2,3

1

c.  Avst. Lek – Nyfikenhet

5

3,3

2,7

2,8

2,3

5 - 2,8

 2,1

 2,7 2,2 2/2

5

 2,3

5*

d.  Avst. Lek – Leklust

4-5

3,3

2,7

 2,8

2,3

5 - 2,9

 2,6

 2,9 2,6 2/4

5
 2,5

5*

e.  Avst. Lek – Samarbete

3-5

2,5

2,0

2,2

2,0

3 - 2,3

 2,4

 2,2 2,0 3/2

3
2,1 

3
                           

6a. Överraskn.

dumpe Rädsla

1-3*

2,8

2,8

3,2

3,6

1 - 3,1

 3,6

3,1

 2,6 2/2

2
 3,3

3

b.  Överraskn. - Hot/ aggr.

2 (3)

2,0

2,2

2,3

2,8

1*- 2,4

 2,4

2,0

 2,3 3/1

3
 2,5

3

c. Överraskn.-  Nyfikenhet

5

3,2

3,2

2,8

2,0

5 - 2,6

 2,6

3,0

 3,2 3/5

4
 2.7

3*

d. Överraskn. - Kvarst. rädsla

1 (2)

1,7

2,5

 2,4

2,0

1 - 1,8

 2,0

1,6

 1,0 1/1

1
 2,1

3*

e. Överraskn. - Kvarst.intresse

1 2-3?

1,9

1,8

1,7

1,2

1 - 1,8

 1,7

1,7

 1,4 1/1

1
 1,5

1
 

7a. Ljudkänsl. -  Rädsla

1-3*

2,5

2,2

2,9

3,0

1 - 2,4

 2,2

 2,6 2,8 2/3?

3*
2,7

2

b. Ljudkänsl. - Nyfikenhet

5

4,0

4,2

 3,9

4,0

5 - 4,5

 4,1

 4,4 4,6 5/5

5
 4,1 

3*

c. Ljudkänsl. - Kvarst. rädsla

1 (2)

1,4

2,5

1,9

1,3

1/ 1,1

 1,4

 1,4 1,2 1/1

1
 1,8

3*

d. Ljudlkänsl.- Kvarst.intresse

1 (2)

1,6

2,2

1,8

1,2

1/ 1,5

 1,9

 1,5 1,2 1/1

1
 1,7

1
                           

8a. Spöken – Hot/ agg.

3 (4)

2,3

  2,7  

 2,7

3,0

1*- 2,8

 2,4

 2,1 1,8 3/2

3
 2,8

3

b.  Spöken - Kontroll

5 (4)

3,8

3,5

3,9 

4,2

5 - 4,0

  3,6 

 3,9 4,4 5/5

5
3,8 

5

c.  Spöken – Rädsla

1 (2)

2,5

2,5

2,6

3,5

1 - 2,7

2,1

 2,3 1,6 2/2

2
3,1

2

d.  Spöken – Nyfikenhet

5

3,3

3,2

 3,2

2,0

5 - 3,1

 3,9

 3,1 4,0 5/3

5
 2,9

3*

e.  Spöken – Kontakt

4 (3)

3,5

3,5

 3,4

3,3

4/ 3,4

 3,3

 3,1 3,6 4/4

4
 3,3

4
                           

9a. Lek 2 * – Leklust

4

3,7

3,3

3,3

3,3

4 - 3,7

 3,9

 3,7 4,0 4*/4

4
 3,5

4

b.  Lek 2 – Gripande

4-5

3,4

3,2

3,0

2,5

4 - 3,2

 3,7

 3,5 3,5 3/4

4
 3,1

3

                           

10. Skott

1 (2)

1,2

1,2

1,1

1,0

1 - 1,1

 1,3

 1,3 1,4 3*/1

1
 1,2

1

 

 

 

 

  

 

Ett MH-protokoll med beskrivningar för de olika momenten, inkl. rasprofil & rasmedelvärden, finns här: MH-Rasprofil

 

Länk till diverse (avels) - hundars beskrivningar i rädsle - och nyfikenhetsmomenten: MH - juni - 05

 

Förslag till hur tabellen bör läsas: I kolumn 2 finns medelvärdena för rasen, vilka naturligtvis är avsett att jämföras med rasidealet i kolumn 1 och med medelvärdena för kennels kullar och använda avelshundar. Till värdena med asterix* finns speciella kommentarer nedan..

 

Bra att veta: Moment 2 skall jämföras med mom. 9*. Med andra ord; Leklusten & gripandet bör inte beskrivas med en lägre siffra i slutet av testet.

 

När det gäller moment 5b* förhåller det sig, enligt ”Ankan” Edoff (som varit delaktig i utarbetandet av rasprofilen), så här: "Ruta 2 beskriver en hund som utan rädsla betraktar vad som sker på 40 meters avstånd. Ruta 3 beskriver detsamma, hunden har samtidigt en ökad intensitet i att avge ljud och fortsätter även då den släppts loss och identifierat figuranten. Att öka i intensitet i ljudgivning är mindre negativt än att visa rädsla. Ruta 4 beskriver att hunden använder hot under momentets första del. Att uppleva hot av något som sker 40 meter bort vittnar om en individ med hög beredskap till avståndsökande handlingar. En känsla i hunden, i detta fall rädsla, ger hunden anledning till handlingsprogram där hotandet blir ända- målsenligt för att pröva ökat avstånd."(Enligt beskrivaren Reino Oskarsson, är det emellertid inte negativt att reagera med aggressivitet i inledningen av det här momentet, trots att figuranten befinner sig på 40 m avstånd.)

 

Kommentarer till rasidealet/ den önskvärda rasprofilen: Siffrorna inom parentes är de som av schäferklubben anses som acceptabla när det, som i de här fallen, gäller unghundar under två års ålder. Står det flera siffror i samma ruta, utan parentes, innebär det att dessa beskrivningarna (enl. min personliga uppfattning i vissa fall), är lika acceptabla och fullgoda.

 

Personligen tycker jag också att ”nyfikenhetsmomenten”, 5c, 6c, 7b & 8d, är speciellt viktiga och värda skärskild omtanke: Borde det inte egentligen och med andra ord, vara en självklarhet att en schäfer skall våga gå fram till - och undersöka saker & ting på egen tass, utan förarens hjälp? Som framgår i kolumn 2 går tyvärr ’genomsnittsschäfern’ ex. inte fram till "dumpe" (overallen) och spökena förrän föraren har gjort det. (Se även undertecknads insändare till schäfertidningen, på startsidan, vad gäller detta.)

 

Om kullarna (Gul text = Uppdateringar i april 07):

 

Uppskattningsvis 80% av de 26 individer som hittills gjort MH, har blivit beskrivna på samma plats och av samma beskrivare; Reino Oscarsson & Elisabeth Staaf i Romelanda/ Kungälv.Värt att notera, apropå detta, är att de av Gittes avkommor som haft andra beskrivare, överlag har blivit beskrivna på ett "snällare" o. mer positivt sätt. Därmed inte sagt att detta skulle vara bättre och mer verklighetstrogna beskrivningar! [I D-kullen, där 4 av 5  beskrevs av R.O., var beskrivaren och undertecknad dock överens, efter beskrivningarna, om att vissa misstag begicks. Misstagen korrigerdaes dock inte innan protokollen sändes in o. registrerades, vilket innebär att medelvärdena för D-kullen egentligen är något högre i vissa moment, än vad som framgår av tabellen.]

 

A-kullen, bestod när MH gjordes av sex individer, fem tikar och en hane. (En tik avliden.) Alla sex gjorde testet mellan 16 och 18 månaders ålder. Föräldrar till A-kullen är Gitte av Thorarinn och Skeidars Warro, e. Lord v. Georg Viktor Turm (Jeck Noricum), u. Skeidars Panja. Warro har tyvärr inte gjort MH-testet, men han avelskorades vid 21 mån ålder i Kkl.1a. Och som framgår ovan gjorde A-kullen, i genomsnitt, detnäst bästa MH:t, av A-D - kullen, när det gäller nyfikenhet/ rädsla och det näst sämsta vad gäller lek, kamp, gripande o. jakt. (Jfr. C-kullen nedan, e. Yak F.)

 

B-kullen består av sju individer, sex hanar och en tik. Tiken och fem av hanarna gjorde testet vid ca 16 mån. ålder. Föräldrar till B-kullen är Gitte och Nemo v. Reststrauch (e. Triumphs Gucci, u. Issi v Reststrauch). Av A-D - kullen, gjorde B-kullen, i snitt o. överlag, detklart sämsta MH:t. (Undantag: Kvarstående rädsla.)

 

C-kullen består av åtta individer, fyra hanar och fyra tikar. Fem av dem gjorde sin MH vid 17-18 mån. ålder och två av tikarna (Caramba & Craxa) i vuxen ålder. Föräldrar till C-kullen är Gitte och Yak v. Frankengold (e. Hoss v Lärchenhain, u. Lea v. Holtkämper See). Av A-D kullen gjorde C-kullen det näst bästa vad gäller lek, gripande, kamp o. jakt, och det näst sämsta när det gäller nyfikenhet/ rädsla.

 

D-kullen består av åtta tjejer. De fem som blivit MH-beskrivna blev det vid 16-18 mån. ålder. Föräldrar till D-kullen är Gitte och Dux v. Steinenberger Land. (Se startsidan.)Av de A-D kullen har den sistnämnda generellt sett gjort det bästa MH:t. ("Man lär så länge man lever"! :-)) Och för- hoppningsvis kommer E-kullen att göra ännu bättre ifrån sig..

 

..Hittills, vid 17 mån. ålder (07-04-25), har dock endast tiken, Edora (vars värden står först i tabellen) och en av hanarna (Erdo) som gjort MH. Har därför, t.v., valt att redovisa de individuella värdena, istället för medelvärdena. De två hanar jag, som uppfödare, bedömde vara bäst mentalt som valpar, har ännu inte blivit beskrivna.. Beskrivarens tillägg i moment 10* var att tiken inte var skottberörd (rädd) och den andre beskrivarens tillägg i protokollet, när det gäller mom. 2 b-c*, var att hanen "griper fullt". Värt att notera är också att både Edora & Erdo visade större lek - o. kamplust i slutet av beskrivningen (mom. 9*) än i inledningen. Orsak: De var inte vana vid - och hade nästan aldrig lekt & kampat tidigare :-(

 

Några reflektioner över vissa specifika händelser o. individer (markerade med asterix eller frågetecken i tabellen): 

 

Modern till samtliga kullar, Gitte av T., gjorde sitt MH i feb. 2000, när hon var ca 20 mån. gammal. Kuriosa till moment 3*: Gitte jagar ikapp bytet & nosar på det - får sedan syn på, eller vittring av en kamptrasa i buskarna bredvid – Griper och kommer tillbaka med den istället! :-)  Gitte bedömdes för övrigt också ha "stor jaktkamplust" vid mentaltestet en tid senare, trots att hon då, för övrigt inte alls var sig lik. Moment 4*: Ytterligare ett exempel på hur beskrivningarna kan variera beroende på beskrivare. Gitte hade med andra ord o. stor sannolikhet, beskrivits med 3 om beskrivaren ex. varit densamma som när flertalet ur A-kullen gjorde sin MH. Mom.7a*: Ett exempel på att även de yttre faktorerna, volym och intensitet i ”skramlet”, kan variera vid olika beskrivningar.

 

Nemo v. Reststrauch; Gjorde sitt MH i jan. 02, även han då ca 20 mån. gammal.Lägg märke till den ovanligt stora skillnaden mellan Nemos egen MH och medelvärdena för hans 50 (070125) beskrivna avkommor (bortsett från i mom 1-2)! Nemo är med andra ord ett mycket bra exempel på en hund som inte nedärver sin egen goda mentalitet! (Se o. jfr. undertecknads insändare i schäfertidnuingen nr. 6-06.) Ett annat observandum, i Nemos för övrigt idealiska beskrivning, är att han inte uppvisar några hot & aggressionsbeteenden överhuvudtaget under testet, varken i mom. 6* eller 8* (hos spökena).

 

Grenadjärs Ramir (”Rammi”), e. Xando Dolomiten, u. Tertius Haidie, gjorde sitt MH i juni 97, när han var ungefär 19 mån. gammal. Hans stora sociala kamplust visade sig i moment *2 och *5 c-d. Känsligheten för plötsliga överraskningar, och hans svårigheter att ”skaka av sig” denna obehagskänsla, visade sig i mom. 6 c-d* och 7 b-c*, vilket knappast någon hade kunnat ana då de träffade Rammi utanför "testbanan"!?(Han betraktades av alla som en ovanligt självsäker & framåt jycke, för att komma från utställningslinjerna. Men med tanke på att hans mor, till skillnad från han själv, inte blev godkänd i mentaltesten (dvs. ej korad, vilket vi fick reda på långt efter köpet av Rammi), är det ju inte så konstigt. som det kan verka att han reagerade som han gjorde. "Rammi" hade för övrigt också, till skillnad från vad som framkommer i hans beskrivning i mom. 3, även på främmande mark, en mycket stor jaktlust och ett mycket stort föremålsintresse!

 

Sammanfattande kommentarer till A och B-kullens MH: Spridningen inom  varje kull är, till skillnad från inom C och D-kullen, mycket stor!  I båda kullarna finns det således några individer vars beskrivningar i stort sett är likvärdiga med – och desamma som moderns och Nemo v. R:s (fadern till A-kullen har inte gjort någon egen MH, men hans avkommors medelvärden återfinns i kolumnen bredvid A-kullens värden), vilket också stämmer med min egen upplevelse av valparna under deras första levnadsveckor. I A-kullen fördelar sig de enskilda individerna ganska jämt i en normalfördelningskurva, medan spridningen mellan individerna i B-kullen är mer uttalad och polariserad, med få individer i mitten av fördelnings- kurvan.

 

Sammanfattning av A-kullens MH:Kullen avviker mycket, dvs. med omkring en halv enhet från genomsnittet, i moment 1 & 2; Kontakt - hälsning - hantering - samarbete - leklust - dragkamp & gripande. Kullen avviker väldigt mycket, dvs. med ungefär en hel enhet i moment 3*, förföljande/ gripande, vilket dock delvis har sin förklaring i diverse ogynnsamma tekniska/ praktiska förhållanden & omständigheter under den beskrivning då flertalet i kullen gjorde sitt MH.   

 

Oviljan till lek & samarbete, med främmande människor, visar sig, utöver i moment 1 o. 2, även i avståndslekens moment 5c, d & e, där kullen också avviker mycket, dvs. med 0,5 - 0,7 enheter. (I avståndslekens inledning, 5a,, vad gäller hur intresserade de är av figuranten, avviker de endast marginellt (-0,2). Samma sak gäller huruvida de visar några hot – och aggressionsbeteende i 5b (+0,2).

 

I överraskningsmomenten 6 och 7, där de går på en dumpe och ett skrammel, reagerar de inledningsvis (i mom. 6a-c & 7a-b)ungefär som genomsnittsschäfern, eller med ett lite bättre och mer önskvärt beteende. Men därefter, när det gäller den kvarstående rädslan, då vi kontrollerar om de kommit över ”chocken”, eller om den negativa minnesbilden lever kvar, (jfr. Rammi), visar sig kullen istället avvika väsentligt i negativ riktning. I 6d med - 0,6 enhter och i 7c med en hel enhet. Även när det gäller spökena, i mom. 8, då vi bl.a. kan iaktta deras lust & förmåga att försvara flocken, reagerar och agerar de generellt sett ungefär som genomsnittet.. (Bortsett från att de samtidigt o. märkligt nog, håller lite sämre koll på dem.)

 

I den avslutande leken och dragkampen, moment 9, kan vi nog konstatera att kullen, glädjande nog o. till skillnad från genomsnittsschäfern, har samma värden som i mom. 2. Vid skottprovet slutligen, mom. 10, reagerar de som de flesta andra schäfrar.. 

 

Spridningen inom kullen är, som sagt och enligt min erfarenhet ovanligt stor! Men dessutom är det flera individer i kullen som reagerar väldigt olika inför de olika formerna av hot o. överraskningar! Dvs. en och samma individ kan i ett moment (ex. mom. 6) uppvisa ett närmast idealiskt beteende, för att därefter i nästa (mom. 7), ta väldigt illa vid sig, vilket, även detta enligt min erfarenhet, är ovanligt och dessutom komplicerar utvärderingen av kullens mentala status i sin helhet.

 

Eftersom vissa enstaka individer avviker väldigt mycket från de övriga (i en del moment med 2 hela enheter), har jag därför i kolumnen nedan, för att eventuellt göra A-kullen som helhet  rättvisa, räknat bort denna individ vid en andra beräkningen av kullmedelvärdet.. (Dvs. ung. som man kunde göra när man skulle räkna ut sitt medelbetyg i skolan :-))

 

Sidan/ texten uppdaterad i april 07.

 

 

 
A - kullen

med 5 av 6 ind.
 

 

1a. Ingen, eller

 mkt. liten skillnad

 

 

1b  Se ovan

 

 

1c  Se ovan

 

 

2a   Se ovan

 

 

2b  Se ovan

 

 

2c  Se ovan

 

 

3a  Se ovan

 

 

3b  Se ovan

 

 

4  Se ovan

 

 

5a  Se ovan

 

 

5b  Se ovan

 

 

5c  3,0

 

 

 5d  3,0

 

 

5e  2,2

 

 

6a  2,6 J

 

 

6b  2,4

 

 

6c 3,6 J

 

 

6d  2,2 -

 

 

6e  1,6 +

 

 

7a  1,8

 

 

7b 4,4  J

 

 

7c  2,0

 

 

7d  1,8

 

 

8a  2,8

 

 

8b  3,8..

 

 

8c 2,0 J

 

 

8d 3,6 J

 

 

8e  3,6

 

 

9a. Ingen

skillnad

 

 

9b. Se ovan

 

 

10. Se ovan